Can't live if living is without you
Ibland känner man sig så nere och olycklig och att allt bara är åt helvete, men man måste
tänka på att det finns dom som har det värre, så mycket värre än en själv. Och livet går alltid
vidare, det dummaste man kan göra är att ge upp! Man måste alltid se framåt och tänka
positivt, och även fast jag skriver det här så varför kan inte jag tänka så? Ingens liv är perfekt,
det finns inget ord "perfekt", hur fan kan allt vara perfekt? Det finns alltid någonting man klagar
på, man är aldrig nöjd med sig själv, det finns alltid fel att hitta hos en själv och oftast hos andra
också. Varför kan man inte bara vara nöjd över sig själv, Varför ska man vara så jävla beroende
av sitt utseende osv, varför inte bara tycka att man är fin som man är. Världen är så jävla fuckad,
och det finns en massa idioter i denna värld också, dom som inte borde finnas!
Men jag är så glad att jag har min underbara familj som jag älskar över allt annat,
och mina underbara vänner som gör min dag bättre! Är så lyckligt lottad som fick
olivia som min bästa vän, älskade vän! Men jag saknar min tid med johanna, som
är min barndomsvän och bästa vän också, det kommer hon alltid vara även fast
våran vänskap inte är lika stark längre, men vi skulle aldrig svika varandra och det
finns inte ord som kan beskriva hur mycket johanna betyder för mig och hur mycket
jag saknar henne. När hon bodde i luleå, saknar hela hennes familj, hennes syster
som är som min syster, hennes mamma som stod mig så nära osv.
Älskar familjen magnusson! Always have, always will :)
Nu blev det ett lite tråkigt inlägg, men ville bara skriva av mig känner jag och det är ju
det du, kära blogg är tillför :) Ska snart sova, är ganska trött och måste vara utvilad till imorn ;)
mina älsklingar johanna och olivia! :)