,

När det kommer till kärlek och känslor så existerar inga halvalternativ, vi är som frusna
höstlöv för vinden. Det spelar ingen roll att man planerat hela sina liv ihop. Det är bara
av, över och ut. Slut. Definitivt utan återvändo. Den man litade mest på, den som tills
alldeles nyss var ens hela liv, dag och natt, innanför och utanpå. Den som lovade.
Lovade i ord om och om igen "Jag är din och du är min. Du är mitt liv, osv." Med en
enda mening bryts löftet, alla löften "Jag vill inge mer, det är slut." Du är maktlös av
din avgrund av sorg och svek. Dagen efter ska VI inte finnas, inne minnas, inte prata.
Det är som en död. Vi finns inte för varandra. Glömma, gräva ner och gå vidare.
Ilskan, sveket, man vill skrika rakt ut, men vad hjälper det?
Löftet betyder ingenting, det är tomt.